Bolltokig

Bolltokig

20091122-Valpgos

November 2009Posted by Jessica Sun, November 22, 2009 17:31:10

Igår var jag & mamsen på besök hos Shirwalk´s kennel i Gyttorp. Där fanns ett gäng alldeles fantastiskt söta boxervalpar. Tre veckor gamla och höll så full fart de kunde. Få saker är sötare än en småvinglig treveckors boxervalp som kör kaxiga businviter med ändan i vädret, mitt hjärta smälter! Är du kanske på jakt efter en boxer? Kolla då in Shirwalk´s bland länkarna. Strax lägger jag upp fler bilder på sötnosarna i mitt fotogalleri, man kan väl aldrig få för mycket av valpbilder?:-)

  • Comments(0)//blogg.bolltokig.se/#post83

20091114- En present

November 2009Posted by Jessica Sat, November 14, 2009 14:52:39

När jag var och handlade mat igår så fick man ta med sig ett litet mjukisdjur hem i utbyte mot sin bonuscheck. Kunde blir en bra present till lille Frankie tänkte jag! Den var mäkta uppskattad och den lille fick mord i blick. Wilda som va mycket svartsjuk fick till slut låna den lille krokodilen...men hon tycktes mest förvirrad över den lilla mjuka, söta lilla tingesten. Krafsade lite försiktigt med tassen på den och putsade den ömt. Ja, det råder ingen tvekan om att Wilda hade blivit en god mor!

  • Comments(0)//blogg.bolltokig.se/#post82

20091109- Äntligen spårat

November 2009Posted by Jessica Mon, November 09, 2009 11:48:56

Tänk om man kunde få skriva något originellt nån dag, som att allt bara var bra?! Nädå, var inne med Frankie hos veternären för hans irriterade hals och det slutade med att jag fått sätta alla tre på antibiotikakur. Detta samma dag som Starkes förra kur tog slut....

Hundarna är äntligen tillbaka på rehab, Starke blev riktigt glad över att få slänga sig i poolen igen. Värmeri hjärtat, för inte länge sedan trodde jag inte han hade länge kvar...men nu har det vänt och han är glad och pigg. Härligt med en veterinär som tar sig tid att kolla ordentligt och som dessutom tar sig tid att prata med mig o husse. Efter att Starke fått en kort stunds förlamning i bakbenen under en promenad kan jag intyga att jag var allt annat än tuff när jag gick till veterinären. Efter det har han o Wilda varsitt täcke på i princip dygnet runt och det gör underverk. Wilda har varit lite dålig
det sista och fick därför inte simma sist, men vi ska testa lite annan behandling på henne innan hon får hoppa i plurret.

För ett par dar sen kom vi oss ÄNTLIGEN ut och fick spåra lite. Så löjligt kul! Wilda som bara gjort det en gång på hundkursen imponerade stort. Hon går som ett lok i spåret och det är bara att försöka hänga med bäst man kan. Hade lyckats glömma spårlinan så jag fick springa efter med kopplet..När vi hittade en burk med ostbitar o hundgodis i slutet visste Wildas glädje inga gränser!

Frankie löste till slut sitt spår, han spårade fint men var alldeles för upptagen med att skäla ut det livsfarliga jakttornet :-) Till slut hittade även han en burk och jag tror minsann det gick upp ett litet, litet ljus i hans lilla huvud.

Starke är ju lite coolare, jag hade väldiga besvär att få honom att sätta ner nosen i marken... Till slut blev jag desperat och testade sniffa lite själv i luften över spåret, det satte fart på honom minsann! Han är Wildas raka motsats, det går långsamt och metodiskt. Varje grässtrå ska kollas och mitt i spåret blev det både kiss o bajpaus trots att han var nyrastad. Men visst hittade även han burken. En överväldigande glädje kom över honom och jag är övertygad om att nästa spår kommer gå lite fortare;-)

  • Comments(0)//blogg.bolltokig.se/#post81